Onsdag den 7 juli

Moab (Utah) - Loa (Utah)

Förmiddagen började med ett nytt besök i ”Arches”. Vi träffade på en ”Ranger” (parkvärd) som berättade om de olika växterna som finns i parken och hur de utnyttjades av indianerna för länge sedan. Eftersom det är mycket torrt och naturen är mycket kärv krävdes det att både människor och djur som levde där kunde utnyttja allt som växte. Mycket intressant.

När vi ansåg oss klara med ”Arches” fortsatte vi färden västerut. Vi åkte genom ett ganska så ogästvänligt ökenlandskap och det var över 40 grader varmt. De få städer vi passerade var alla små och såg ganska så schabbiga ut. För första gången hade vi svårt att hitta en mataffär och vi såg inte röken av något snabbmatställe. Det hade vi inte upplevt tidigare. Längst vägen satt det varningsskyltar om att det var si och så långt tills nästa bensinmack så man inte skulle drabbas av soppatorsk i bilen. Det kändes som vi var ”in the middle of nowhere”. Återigen körde vi över höga berg och denna dag passerades två toppar. Gps:en berättade att högsta punkten vi passerade låg på över 2800 meter. Det blåste våldsamt när vi var som högst.

När bergstopparna var passerade ändrade landskapet karaktär. Bergen byttes ut mot mjukare gröna kullar med mängder av blommor i olika färger. Vi gör några fotostopp och slås av att det är alldeles tyst (åtminstone tills killarna kommer ut ur husbilen). Landskapet fortsätter att förändras när vi närmar oss små jordbrukssamhällen. Kvart i åtta på kvällen lyckas vi äntligen hitta en liten mataffär i en mysig bondby. Vi hade verkligen tur för affären stängde klockan 8 och vi var i stort behov av att proviantera.

Området vi är i är en ”national forest”. Det ibetyder att området är skyddat men inte lika reglerat som en nationalpark. Det brukar innebära att det finns campingplatser som regeringen eller staten ansvarar för. De är av enklare slag och ligger ofta väldigt naturskönt. Vi lyckas hitta en sådan campingplats. Den ligger vid en liten bäck och kostar oss enbart 8 $. Det är lugnt och tyst och mycket vackert. Vi njuter i fulla drag.

Nedtecknat av mamma

Tisdag den 6 juli

Price (Utah) – Moab (Utah)

Vi vaknade upp efter en natt med ganska sval temperatur så det gick riktigt bra att sova. Sedan körde vi vidare, som vanligt med Kjell som chaufför. Övriga familjemedlemmar brukar sitta i passagerarsätet efter ett schema eftersom alla vill se den vackra naturen utanför rutan. Vi kör halvtimmes eller trekvartspass beroende på hur vacker vägen är som vi kör på. Jag hade tur!! På ett av mina framsätespass lyckas vi se en örn som fångat ett byte precis bredvid vägen.

Så småningom kom vi fram till den första av Utahs nationalparker som vi ska besöka. Den heter Canyon lands och ligger mellan två floddalar. Den ena av floderna är Colorado river, alltså samma flod som rinner genom Grand Canyon. Landskapet här påminner en hel del om Grand Canyon med djupa ravindalar som avslutas i en flod. Här är ravinen inte lika djup och bred som i Grand Canyon men det finns fler vackra klippformationer än det finns där. Vi körde runt i parken och stannade på åtskilliga platser för att njuta av den vackra naturen.

Därefter åkte vi vidare till en liten ort som hette Moa där vi hittade en camping för natten. Det kostade 46 dollar. Inte långt från Moab ligger Arches National Park. Den är som namnet antyder känd för sina ”arches”. Det är ”bågar” i sten som bildats genom att stora stenblock mitt i klipporna har lossnat. Arches var helt fantastiskt! Även om vi sett mycket berg, klippor och stenar liknade inte detta någonting annat. Klipporna hade en helt annan form här än på andra ställen. De hade en mjukare form. Man skulle kunna likna formen vid halvsmält glass eller möjligtvis vid att de var gjord av modellera eller ”barbapapa-smet. Svårt att förklara men helt fantastiskt! Vi åkte runt i hela eftermiddagen och kvällen.











Tyvärr hann det bli mörkt innan vi sett den mest spektakulära ”archen” så vi bestämde oss för att göra ett nytt besök i parken nästa dag. När vi kör tillbaka genom parken i skymningen njuter vi av siluettera av de vackra klippformationerna. Ganska så snart är det becksvart ute. Mörkret lägger sig mycket snabbare här ute i öknen än det gör hemma. Det är fortfarande mycket varmt när vi kommer till campingen, så när vi ska krypa till kojs tvingas vi köra igång AC:n.

Nedtecknat av mamma